Vet inte riktigt vart jag ska börja.. men kan kommentera att det kändes precis som om man själv hade gått tillbaka till gymnasiet.. gamla lärare och även klasskamrater var där. Sjukt vad allt som jag har gått igenom de senaste fyra åren kunde försvinna på en sekund och alla gamla känslor var tillbaka. Hemsk känsla, inte konstigt att jag lovade mig själv på min studentdag att ALDRIG MER gå in i den skolan igen.

Men nog om det, har mycket att säga om denna konsert. Bäst att hålla det för mig själv. Men en positiv grej var att de använda lite mer bass denna gång :) förutom under jazz låtarna.
Linus (min lillebror) syns på bilden nedanför. Han står mitt i rökdimman. Tycker lite synd att han tacka nej till sin nomenering, men ändå tycker jag att det var bra för hans anledning var helt suverän :) stolta syrran här igen :p trots att han uppträde i en låt på nästan tre timmar så var det bara i hans låt som jag inte genomled svåra minnen och känslor ifrån min gymnasietid :)